Pernilla.
Hillevi.
Tove
Evelina.Nu är jag hemma, och det käns inte riktigt helt okej. Jag har varit med om massor och här hemma har tiden stått still, i princip, enligt mig. Det käns jättekonstigt att se tomma ytor och tänker att där kan det bo massor av människor, eller att prata svenska i affärer. Och att alla människor är vita och att bussarna är tomma.
Jag har lärt mig välldigt mycket och har helt andra värderingar till saker jag inte hade innan, jag har insett vad som är viktigt och vad man inte skall lägga energi och tid på. Och mycket mycket andra saker om mig själv bla. Och det käns jättebra. verkligen jättebra.
Men, jag längtar tillbaka mycket mycket mycket MYCKET! Det är inte okej att vara hemma i Sverige igen, det var mycket jag inte var klar med, så jag måste åka tillbaka någon dag helt enkelt, får trösta mig med det när jag tänker på att jag är hemma.
Det finns mycket specefika saker jag saknar men som helhet saknar jag nog allt. stämmningen och allt möjligt. Kanske inte championer på burk dock.
Jag saknar dig massor!!! Å alla andra i huset me...och jag vet, jag bara vet att barnen på Woodlands alltid kommer komma ihåg dig och sakna dig!
SvaraRaderamötas o skiljas är livets gång,som det så vackert heter. Vissa avsked är dock svårare, jag tror jag förstår hur du känner Tove. Den fantastiska tid o de möten du har haft denna tid kommer aldrig tillbaka . MEN jag tror att det leder till att du gör något liknande, meningsfullt framöver i livet...kram eva
SvaraRadera